För ett och ett halvt år sedan flyttade 20 familjer in i det nybyggda radhusområdet, där det saknas ett traditionellt värmesystem. En värmeväxlare utnyttjar 85 procent av värmen i den använda luften. Två timmar går åt att byta ut all luft i huset.
Normal användning av lampor, energisnåla köksmaskiner och kroppsvärme är de enda värmekällorna.
Vattnet i varmvattenberedaren värms upp av solfångare på taket under den varma årstiden. Vintertid värms vattnet av en elslinga i beredaren.
Egnahemsbolagets radhus (119 kvadratmeter boyta) är extremt välisolerade, fönstren är treglas. Den beräknade energiåtgången för ett års boende är 5 400 kilowattimmar.
Anna-Karin Karlsson och Rune Stephansen flyttade in när Lindåshusen var nya. De har två pojkar i skolåldern och en flicka som är sex månader gammal.
Den totala energikostnaden har de mätt till 6 600 kilowattimmar under det första året, vilket motsvarar cirka 7 000 kronor inklusive alla skatter och avgifter.
- Vi flyttade till Lindås från Stockholm, där vi hade ett radhus på 106 kvadratmeter och nästan dubbla elkostnaden mot vad vi har i dag. Värmesystemet fungerar även under kalla vinterdagar. Inomhustemperaturen ligger runt 21 grader. Varmare än så vill vi inte ha det, säger Anna-Karin Karlsson.
Lindåshusen är de mest energisnåla som byggts i Sverige hittills. Enkätundersökningar visar att bostadsrättsinnehavarna inte har några problem med dålig inomhusluft.
- Om det hade varit så hade vi nog märkt det hos barnen. Vi är friska och krya allihop. Värmeväxlaren behöver jag sällan justera eller bry mig om över huvud taget, säger Rune Stephansen.
Husen är ritade av EFEM arkitektkontor. Forskare från Chalmers och Lunds Tekniska Högskola har deltagit i projektet. Bostadsrätterna kostade 750 000 kronor vid inflyttningen. I dag är månadsavgiften
6 000 kr.


Italiensk solenergi till Göteborg
en framtidsvision som forskare funderar på för ett hållbart samhälle


Göteborg år 2050 skall vara ett hållbart samhälle. Framtidsvisionen om den resurssnåla och energieffektiva staden inleddes 1999. Forskningspengar, två miljoner kronor om året, är säkrade till utgången av 2004. Då skall projektet utvärderas.
Göteborg 2050 går inte ut på att försöka förutsäga framtiden. I stället används en metod som på engelska kallas för backcasting. Forskare inom olika områden anger olika önskemål om hur samhället skulle kunna se ut i ett långt tidsperspektiv. Sedan undersöker man hur dessa önskemål kan realiseras med de tekniska kunskaper som finns tillgängliga i dag.
Avsikten med hela projektet är att få igång ett fritt tankeflöde mellan så många människor som möjligt. En rad intressenter står bakom Göteborg 2050, bland annat Göteborg Energi, Chalmers, Renova, universitetet, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.
Två forskare, Hans Eek på Göteborg Energi och Johan Swahn vid Chalmers, är ansvariga. Tre tankesmedjor har hittills hållits i Göteborg, inriktade på transporter, kretslopps- och energifrågor.
- Vi har redan lyckats få ett inflytande i viktiga energibeslut som berör alla göteborgare, berättar Hans Eek, initiativtagare till Göteborg 2050. Den kommande kretsloppsplanen har påverkats i positiv riktning.
Hans Eek och Johan Swahn har formulerat vad som är ett hållbart samhälle. Det innebär att materialkretslopp är slutna, att inga utsläpp av giftiga ämnen sker och att den biologiska mångfalden är garanterad.
Hela energisystemet bygger på låga utsläpp av växthusgaser med siktet inställt på en nollnivå. I framtidsvisionen ingår enbart förnybar energitillförsel. Kärnkraften är avvecklad.
- Det behöver inte alls innebära att vi göteborgare måste sänka vår levnadsstandard. Tvärtom kan vi leva ett mycket sundare och tryggare liv om vi arbetar mindre och lär oss att hushålla med resurserna, menar Johan Swahn.
I Hans Eeks och Johan Swahns framtidsvision kombineras det storskaliga EU-samhället med det småskaliga Göteborg. I den mån tillförsel av energi kommer att behövas ska den finnas tillgänglig. Ett samarbete inleddes år 2000 mellan Göteborg och Palermo inom energi-och miljöområdet. Hur det rent tekniskt skall gå till att få lagrad italiensk solenergi till Göteborg återstår dock ännu att lösa.